Nya avsnitt

En samling avsnitt

Säsongens sista avsnitt innan sommarlovet är också det hundrade i ordningen. Vad kan vara bättre då än att prata summeringar? Runt om i hela Skolsverige brottas lärare med att få klart pappersarbetet innan de får stänga av jobbhjärnan för ett tag. Gott så. Vi slår ett slag för att stanna upp och fundera igenom var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss dit. Vi pratar också om Bob Dylans nobelföreläsning, litteratur, plagiat och en del annat

Skolan på bilden är Hagaskolan i Göteborg.

Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Karin Berg och Jacob Möllstam.

Läs mer:
Bob Dylans nobelprisföreläsning

Säsongens sista avsnitt innan sommarlovet är också det hundrade i ordningen. Vad kan vara bättre då än att prata summeringar? Runt om i hela Skolsverige brottas lärare med att få klart pappersarbetet innan de får stänga av jobbhjärnan för ett tag. Gott så. Vi slår ett slag för att stanna upp och fundera igenom var vi är, vart vi ska och hur vi tar oss dit. Vi pratar också om Bob Dylans nobelföreläsning, litteratur, plagiat och en del annat

Skolan på bilden är Hagaskolan i Göteborg.

Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Karin Berg och Jacob Möllstam.

Läs mer:
Bob Dylans nobelprisföreläsning

Avsnitt 99 handlar om skolavslutningar, ungdomskultur och en artikel om skolan och hjärnforskning. Med rubriken ”5 missar lärare gör – enligt senaste hjärnforskningen” är det en artikel som på ett typiskt sätt blandar värdefullt vetande och professionell luddighet kring vem som egentligen är expert på vad. Ur flera perspektiv angriper vi därför artikeln för att försöka komma åt vad som egentligen går att lära av den.

Skolan på bilden är Saltsjöbadens Samskola i Saltsjöbaden.

Foto: Ankara.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Karin Berg och Jacob Möllstam.

Läs mer:
FOKUS: Osynliga och provocerande

Avsnitt 99 handlar om skolavslutningar, ungdomskultur och en artikel om skolan och hjärnforskning. Med rubriken ”5 missar lärare gör – enligt senaste hjärnforskningen” är det en artikel som på ett typiskt sätt blandar värdefullt vetande och professionell luddighet kring vem som egentligen är expert på vad. Ur flera perspektiv angriper vi därför artikeln för att försöka komma åt vad som egentligen går att lära av den.

Skolan på bilden är Saltsjöbadens Samskola i Saltsjöbaden.

Foto: Ankara.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Karin Berg och Jacob Möllstam.

Läs mer:
FOKUS: Osynliga och provocerande

Nyligen presenterades Peter Fredriksson som ny generaldirektör för Skolverket. Men vem är han? Det visar sig att han har en bakgrund som lärare. ”Mig veterligen är det första gången Skolverket leds av en lärare”, sa utbildningsministern stolt. Snart framkom det att han inte är vilken lärare som helst utan Håkan Hellströms gamla svensklärare. Och någonstans mellan faktumet att det skulle vara en merit att ha utbildat en blivande kändis och Håkans genuina hyllningar av Peter Fredrikssons insats för hans skolgång så framkommer något intressant. Vad lämnar vi egentligen våra elever med för berättelser om skolgången efter att vår tid tillsammans är slut? Och vad säger de om oss som lärare? Vad säger de om vad eleverna har lärt sig av sin skolgång? Och går det på något sätt att som lärare ha en medveten strategi för att forma sina elevers berättelser av sin skolgång?

Skolan på bilden är Kaxåsskola i Offerdal.

Foto: Public domain.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Maja Lundh, Karin Berg och Jacob Möllstam.

Läs mer:
SVT: Peter Fredriksson tar över Skolverket
För det vidare: Hyllad som en förebild av Håkan Hellström – Nu tar han över Skolverket
LT: Toppchef i Södertälje får jobbet som generaldirektör för Skolverket

Nyligen presenterades Peter Fredriksson som ny generaldirektör för Skolverket. Men vem är han? Det visar sig att han har en bakgrund som lärare. ”Mig veterligen är det första gången Skolverket leds av en lärare”, sa utbildningsministern stolt. Snart framkom det att han inte är vilken lärare som helst utan Håkan Hellströms gamla svensklärare. Och någonstans mellan faktumet att det skulle vara en merit att ha utbildat en blivande kändis och Håkans genuina hyllningar av Peter Fredrikssons insats för hans skolgång så framkommer något intressant. Vad lämnar vi egentligen våra elever med för berättelser om skolgången efter att vår tid tillsammans är slut? Och vad säger de om oss som lärare? Vad säger de om vad eleverna har lärt sig av sin skolgång? Och går det på något sätt att som lärare ha en medveten strategi för att forma sina elevers berättelser av sin skolgång?

Skolan på bilden är Kaxåsskola i Offerdal.

Foto: Public domain.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Maja Lundh, Karin Berg och Jacob Möllstam.

Läs mer:
SVT: Peter Fredriksson tar över Skolverket
För det vidare: Hyllad som en förebild av Håkan Hellström – Nu tar han över Skolverket
LT: Toppchef i Södertälje får jobbet som generaldirektör för Skolverket

Det är den tiden på året när lärarkåren har som allra mest att göra. Mellan rättning av nationella prov, betygssättning, skriftliga omdömen och inte minst att få klart all undervisning som man hade tänkt hinna med. Men måste det verkligen vara på det här sättet? Vad är det i det svenska skolsystemet som gör att det blir så här och när blev det något vi bara accepterade som naturlag? Det, förtroendet för olika samhällsinstitutioner och nationella prov diskuterar vi det nittiosjunde avsnittet – ett avsnitt som allra bäst kan liknas vid känslan av att efter nästan ha sprungit hela Göteborgsvarvet bara för att nå fram till Övre Husargatan och inse att det är två kilometer kvar till målgången i Slottskogen. Det är upplopp, målraka och konstant uppförsbacke samtidigt.

Skolan på bilden är Vistaskola i Huddinge.

Foto: Holger Ellgaard . Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Maja Lundh, Karin Berg och Jacob Möllstam.

 

Läs mer:
Länk till Edcamp

Oscarsson/Holmberg om svenska folkets förtroende för samhällsinstitutioner 

Det är den tiden på året när lärarkåren har som allra mest att göra. Mellan rättning av nationella prov, betygssättning, skriftliga omdömen och inte minst att få klart all undervisning som man hade tänkt hinna med. Men måste det verkligen vara på det här sättet? Vad är det i det svenska skolsystemet som gör att det blir så här och när blev det något vi bara accepterade som naturlag? Det, förtroendet för olika samhällsinstitutioner och nationella prov diskuterar vi det nittiosjunde avsnittet – ett avsnitt som allra bäst kan liknas vid känslan av att efter nästan ha sprungit hela Göteborgsvarvet bara för att nå fram till Övre Husargatan och inse att det är två kilometer kvar till målgången i Slottskogen. Det är upplopp, målraka och konstant uppförsbacke samtidigt.

Skolan på bilden är Vistaskola i Huddinge.

Foto: Holger Ellgaard . Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Maja Lundh, Karin Berg och Jacob Möllstam.

Läs mer:
Länk till Edcamp

Oscarsson/Holmberg om svenska folkets förtroende för samhällsinstitutioner 

För några veckor sedan presenterade Skolkommissionen sitt slut betänkande med flera hundra sidor av förslag för hur svensk skola kan utvecklas. I det här avsnittet plockar vi upp och djupdyker i ett specifikt område: Förslaget till professionsprogram för lärarkåren. Enkelt förklarat är det ett förslag på hur lärare ska fortsätta utvecklas under hela yrkeslivet. På ett sätt saknas de möjligheterna för lärare idag på stor skala. Samtidigt ställs det egentligen inga krav på lärare att fortsätta utvecklas, vilket så klart är andra sidan av det myntet. I debatten om skolkommissionens förslag har kritiska röster höjts som hänvisar till förstelärarreformen och faran med att göra om samma misstag. Så frågan är: Vad som är annorlunda den här gången? Hur kan läraryrket få en systematisk professionsutveckling som omfattar alla?

Snart firar vi 100 avsnitt av den här podden och det firar vi genom att arrangera ett Edcamp i Göteborg: Boka in 1a juni i din kalender och läs mer här. Mer information kommer när det närmar sig.

Skolan på bilden är Torpaskolan i Göteborg.

Foto: Jacob Möllstam . Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Maja Lundh, Karin Berg och Jacob Möllstam.

För några veckor sedan presenterade Skolkommissionen sitt slut betänkande med flera hundra sidor av förslag för hur svensk skola kan utvecklas. I det här avsnittet plockar vi upp och djupdyker i ett specifikt område: Förslaget till professionsprogram för lärarkåren. Enkelt förklarat är det ett förslag på hur lärare ska fortsätta utvecklas under hela yrkeslivet. På ett sätt saknas de möjligheterna för lärare idag på stor skala. Samtidigt ställs det egentligen inga krav på lärare att fortsätta utvecklas, vilket så klart är andra sidan av det myntet. I debatten om skolkommissionens förslag har kritiska röster höjts som hänvisar till förstelärarreformen och faran med att göra om samma misstag. Så frågan är: Vad som är annorlunda den här gången? Hur kan läraryrket få en systematisk professionsutveckling som omfattar alla?

Snart firar vi 100 avsnitt av den här podden och det firar vi genom att arrangera ett Edcamp i Göteborg: Boka in 1a juni i din kalender och läs mer här. Mer information kommer när det närmar sig.

Skolan på bilden är Torpaskolan i Göteborg.

Foto: Jacob Möllstam . Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Maja Lundh, Karin Berg och Jacob Möllstam.

 

Läs mer:
Länk till Edcamp
Lärarnas tidning: ”Ny karriärreform ska lyfta lärarna”
Lärarnas tidning: ”Inga lärarna söker de högsta nivåerna”
Lärarnas tidning: ”Bra – Om det inte blir som med förstelärarna”