Avsnitt 99 handlar om skolavslutningar, ungdomskultur och en artikel om skolan och hjärnforskning. Med rubriken ”5 missar lärare gör – enligt senaste hjärnforskningen” är det en artikel som på ett typiskt sätt blandar värdefullt vetande och…

Nyligen presenterades Peter Fredriksson som ny generaldirektör för Skolverket. Men vem är han? Det visar sig att han har en bakgrund som lärare. ”Mig veterligen är det första gången Skolverket leds av en lärare”, sa utbildningsministern stolt. Snart framkom det att han inte är vilken lärare som helst utan Håkan Hellströms gamla svensklärare. Och någonstans mellan faktumet att det skulle vara en merit att ha utbildat en blivande kändis och Håkans genuina hyllningar av Peter Fredrikssons insats för hans skolgång så framkommer något intressant. Vad lämnar vi egentligen våra elever med för berättelser om skolgången efter att vår tid tillsammans är slut? Och vad säger de om oss som lärare? Vad säger de om vad eleverna har lärt sig av sin skolgång? Och går det på något sätt att som lärare ha en medveten strategi för att forma sina elevers berättelser av sin skolgång?

Skolan på bilden är Kaxåsskola i Offerdal.

Foto: Public domain.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Maja Lundh, Karin Berg och Jacob Möllstam.

Läs mer:
SVT: Peter Fredriksson tar över Skolverket
För det vidare: Hyllad som en förebild av Håkan Hellström – Nu tar han över Skolverket
LT: Toppchef i Södertälje får jobbet som generaldirektör för Skolverket

Det är den tiden på året när lärarkåren har som allra mest att göra. Mellan rättning av nationella prov, betygssättning, skriftliga omdömen och inte minst att få klart all undervisning som man hade tänkt hinna med. Men måste det verkligen vara på det här sättet? Vad är det i det svenska skolsystemet som gör att det blir så här och när blev det något vi bara accepterade som naturlag? Det, förtroendet för olika samhällsinstitutioner och nationella prov diskuterar vi det nittiosjunde avsnittet – ett avsnitt som allra bäst kan liknas vid känslan av att efter nästan ha sprungit hela Göteborgsvarvet bara för att nå fram till Övre Husargatan och inse att det är två kilometer kvar till målgången i Slottskogen. Det är upplopp, målraka och konstant uppförsbacke samtidigt.

Skolan på bilden är Vistaskola i Huddinge.

Foto: Holger Ellgaard . Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Maja Lundh, Karin Berg och Jacob Möllstam.

 

Läs mer:
Länk till Edcamp

Oscarsson/Holmberg om svenska folkets förtroende för samhällsinstitutioner 

För några veckor sedan presenterade Skolkommissionen sitt slut betänkande med flera hundra sidor av förslag för hur svensk skola kan utvecklas. I det här avsnittet plockar vi upp och djupdyker i ett specifikt område: Förslaget till professionsprogram för lärarkåren. Enkelt förklarat är det ett förslag på hur lärare ska fortsätta utvecklas under hela yrkeslivet. På ett sätt saknas de möjligheterna för lärare idag på stor skala. Samtidigt ställs det egentligen inga krav på lärare att fortsätta utvecklas, vilket så klart är andra sidan av det myntet. I debatten om skolkommissionens förslag har kritiska röster höjts som hänvisar till förstelärarreformen och faran med att göra om samma misstag. Så frågan är: Vad som är annorlunda den här gången? Hur kan läraryrket få en systematisk professionsutveckling som omfattar alla?

Snart firar vi 100 avsnitt av den här podden och det firar vi genom att arrangera ett Edcamp i Göteborg: Boka in 1a juni i din kalender och läs mer här. Mer information kommer när det närmar sig.

Skolan på bilden är Torpaskolan i Göteborg.

Foto: Jacob Möllstam . Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande:Maja Lundh, Karin Berg och Jacob Möllstam.

 

Läs mer:
Länk till Edcamp
Lärarnas tidning: ”Ny karriärreform ska lyfta lärarna”
Lärarnas tidning: ”Inga lärarna söker de högsta nivåerna”
Lärarnas tidning: ”Bra – Om det inte blir som med förstelärarna”

Besluten är fattade. Om lite mer än ett år ska svensk skola kunna leverera undervisning inom en rad nya områden som en följd av de nationella it-strategierna. Vilka behov av kompetensutveckling har vi i samband med det? Finns det någon plan på hur alla skolans huvudmän ska lyckas ta tillvara det kommande förberedelseåret på bästa sätt?

Snart firar vi 100 avsnitt av den här podden och det firar vi genom att arrangera ett Edcamp i Göteborg: Boka in datumet i din kalender och läs mer här. Mer information kommer när det närmar sig.

Förskolan på bilden är Bäckamadens förskola i Gråbo.

Foto: Jacob Möllstam . Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Karin Berg och Jacob Möllstam.

Show notes
Länk till Edcamp
ReSearchED Oslo
UR Play: David Didau
Avsnittet med Olof Jonsson
Intervju med Olof i Fritidspedagogen

Veckans avsnitt tangerar en återvunnen diskussion om katederundervisning i sociala medier, Dödsdansen med Lena Endre och Mikael Persbrandt, Muminpappan och en hel del annat. Men framförallt pratar vi om hashtaggen #metodikfråga på twitter – en rörelse för att prata mer metodik lärare emellan.

Skolan på bilden är Sigtunaskola Humanistiska Läroverket, Sigtuna.

Foto:Udo Schröter . Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Karin Berg och Jacob Möllstam.

Show notes
GP: ”Katederundervisning är underskattat”
#Metodikfråga på Twitter

Ibland är det kontrasterna som ger insikten. Så var det när Jacob under samma dag läste en kulturkrönika i Svenska Dagbladet av Dick Harrysson med rubriken ”Lär eleverna det som är viktigt – inte det som är kul” och en artikel från Läslyftet med budskapet att ”När vi möter någon annans gestaltning eller tolkning och när vi själva tolkar och gestaltar utvecklas något mer än strategier och förmågor. Vi känner också någonting, vi förundras över det vi möter och vänder kanske sida i en bok för att läsa vidare.” Är det någonting viktigt eller någonting roligt? Och hur går dessa tillsynes vettiga argument att förena? Det blev ingången till ett samtal om meningsskapande undervisning som också tangerar obegriplig teater och golfprofilen Helen Alfredsson. Bland annat.
Skolan på bilden är Spekeröds skolan i Stenungsund.Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Karin Berg och Jacob Möllstam
1842 beslutade Sveriges riksdag om att allmän folkskola skulle införas vilket krävde att alla av Sveriges socknar på landsbygden och församlingar i städerna inom fem år skulle ordna skollokaler och anställa lärare. Bland ämnena fanns läsning, räkning, skrivning, kristendomskunskap, teckning, geografi, historia och gymnastik med lek och idrott. I år, 175 år senare finns all anledning att stanna upp och fundera på hur skolan och lärarrollen har utvecklats sedan dess. Ett historiskt perspektiv ger oss både inspiration och uppslag till att ta makten över framtiden – både för skolan och lärarrollen. Just nu visas utställningen ”En sagolik skola” på Waldemarsudde i Stockholm med anledning av att folkskolan fyller 175 år i år. Sedan kommer den turnera runt i Sverige i två års tid. Vi fick möjlighet att besöka utställningen och lyssna till ett seminarium på ämnet och intrycken från dem har resulterat i det här avsnittet. Vi ska säga att avsnittet görs i samarbete med Lärarstiftelsen och Lärarförbundet som arrangerar hela den här utställningen och som just nu genomför Medlemsdialogen – ett forum för alla lärare (oavsett fackförbundstillhörighet) att göra sin röst hörd kring hur det är att vara lärare idag och vad som behövs för att lärarrollen ska utvecklas framåt. Tack Lärarstiftelsen och Lärarförbundet!

Skolan på bilden är Folkskolan i Snöstorp, Halland. Bilden är tagen ca 1885.

Foto: Okänd, Licensierad av Kungliga Biblioteket under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Jorge Galvez Paz, Cecilia Henriksson, Pontus Edmar, Karin Berg och Jacob Möllstam

Intervjuavsnitt nummer elva är ett samtal med Jonas Monsén inspelat på Fryshuset i Stockholm i samband med ett panelsamtal om att folkskolan fyller 175 år i år. Ett perfekt tillfälle att stanna upp och se tillbaka och jämför sin egen yrkesvardag med historiska kollegor. Jonas var en av tre lärare som deltog i panelsamtalet som hölls på Waldemarsudde i Stockholm där utställningen ”En sagolik skola” just nu visas innan den under två år kommer turnera runt i landet. Samtalet handlar om lärarrollen förr, idag och i framtiden. Det har inte alltid funnits särskolor men det har sedan folkskolans införande funnits föreskrifter för hur vi ska möta elever som avviker från normer. Om detta och mycket annat pratar vi. 

Avsnittet görs med stöd av Lärarförbundet och Lärarstiftelsen. Tack Lärarförbundet och Lärarstiftelsen!  Skolan på bilden är Fryshuset i Stockholm.

Foto:Jacob Möllstam. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg (soundcloud.com/svanteberg). Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Jonas Monsén, Karin Berg och Jacob Möllstam

Vi har alla varit med om det och har alla olika strategier att hantera det. När elever klagar över över saker i skolan. Ibland kan det vara enkelt att bemöta medan det andra gånger kan ställa till konflikter kring lojalitet. Hur balanserar man mellan att vara en solidarisk kollega och att inte sopa viktiga saker under mattan? Och måste det vara en individuell sak att ta ställning till eller finns det en organisatorisk dimension? Det diskuteras i avsnitt 91 av Skolsverige. Dessutom pratar vi om Pedagog Göteborg och statliga organisationsöversyner. Spännande!

Skolan på bilden är Fryshuset i Stockholm.

Foto: Jacob Möllstam. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Karin Berg och Jacob Möllstam