Nya avsnitt

En samling avsnitt

Veckans avsnitt tangerar en återvunnen diskussion om katederundervisning i sociala medier, Dödsdansen med Lena Endre och Mikael Persbrandt, Muminpappan och en hel del annat. Men framförallt pratar vi om hashtaggen #metodikfråga på twitter – en rörelse för att prata mer metodik lärare emellan.

Skolan på bilden är Sigtunaskola Humanistiska Läroverket, Sigtuna.

Foto:Udo Schröter . Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Karin Berg och Jacob Möllstam.

Ibland är det kontrasterna som ger insikten. Så var det när Jacob under samma dag läste en kulturkrönika i Svenska Dagbladet av Dick Harrysson med rubriken ”Lär eleverna det som är viktigt – inte det som är kul” och en artikel från Läslyftet med budskapet att ”När vi möter någon annans gestaltning eller tolkning och när vi själva tolkar och gestaltar utvecklas något mer än strategier och förmågor. Vi känner också någonting, vi förundras över det vi möter och vänder kanske sida i en bok för att läsa vidare.” Är det någonting viktigt eller någonting roligt? Och hur går dessa tillsynes vettiga argument att förena? Det blev ingången till ett samtal om meningsskapande undervisning som också tangerar obegriplig teater och golfprofilen Helen Alfredsson. Bland annat.

Skolan på bilden är Spekeröds skolan i Stenungsund.

Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Karin Berg och Jacob Möllstam

Ibland är det kontrasterna som ger insikten. Så var det när Jacob under samma dag läste en kulturkrönika i Svenska Dagbladet av Dick Harrysson med rubriken ”Lär eleverna det som är viktigt – inte det som är kul” och en artikel från Läslyftet med budskapet att ”När vi möter någon annans gestaltning eller tolkning och när vi själva tolkar och gestaltar utvecklas något mer än strategier och förmågor. Vi känner också någonting, vi förundras över det vi möter och vänder kanske sida i en bok för att läsa vidare.” Är det någonting viktigt eller någonting roligt? Och hur går dessa tillsynes vettiga argument att förena? Det blev ingången till ett samtal om meningsskapande undervisning som också tangerar obegriplig teater och golfprofilen Helen Alfredsson. Bland annat.
Skolan på bilden är Spekeröds skolan i Stenungsund.Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Karin Berg och Jacob Möllstam
1842 beslutade Sveriges riksdag om att allmän folkskola skulle införas vilket krävde att alla av Sveriges socknar på landsbygden och församlingar i städerna inom fem år skulle ordna skollokaler och anställa lärare. Bland ämnena fanns läsning, räkning, skrivning, kristendomskunskap, teckning, geografi, historia och gymnastik med lek och idrott. I år, 175 år senare finns all anledning att stanna upp och fundera på hur skolan och lärarrollen har utvecklats sedan dess. Ett historiskt perspektiv ger oss både inspiration och uppslag till att ta makten över framtiden – både för skolan och lärarrollen. Just nu visas utställningen ”En sagolik skola” på Waldemarsudde i Stockholm med anledning av att folkskolan fyller 175 år i år. Sedan kommer den turnera runt i Sverige i två års tid. Vi fick möjlighet att besöka utställningen och lyssna till ett seminarium på ämnet och intrycken från dem har resulterat i det här avsnittet. Vi ska säga att avsnittet görs i samarbete med Lärarstiftelsen och Lärarförbundet som arrangerar hela den här utställningen och som just nu genomför Medlemsdialogen – ett forum för alla lärare (oavsett fackförbundstillhörighet) att göra sin röst hörd kring hur det är att vara lärare idag och vad som behövs för att lärarrollen ska utvecklas framåt. Tack Lärarstiftelsen och Lärarförbundet!

Skolan på bilden är Folkskolan i Snöstorp, Halland. Bilden är tagen ca 1885.

Foto: Okänd, Licensierad av Kungliga Biblioteket under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Jorge Galvez Paz, Cecilia Henriksson, Pontus Edmar, Karin Berg och Jacob Möllstam

1842 beslutade Sveriges riksdag om att allmän folkskola skulle införas vilket krävde att alla av Sveriges socknar på landsbygden och församlingar i städerna inom fem år skulle ordna skollokaler och anställa lärare. Bland ämnena fanns läsning, räkning, skrivning, kristendomskunskap, teckning, geografi, historia och gymnastik med lek och idrott. I år, 175 år senare finns all anledning att stanna upp och fundera på hur skolan och lärarrollen har utvecklats sedan dess. Ett historiskt perspektiv ger oss både inspiration och uppslag till att ta makten över framtiden – både för skolan och lärarrollen. Just nu visas utställningen ”En sagolik skola” på Waldemarsudde i Stockholm med anledning av att folkskolan fyller 175 år i år. Sedan kommer den turnera runt i Sverige i två års tid. Vi fick möjlighet att besöka utställningen och lyssna till ett seminarium på ämnet och intrycken från dem har resulterat i det här avsnittet. Vi ska säga att avsnittet görs i samarbete med Lärarstiftelsen och Lärarförbundet som arrangerar hela den här utställningen och som just nu genomför Medlemsdialogen – ett forum för alla lärare (oavsett fackförbundstillhörighet) att göra sin röst hörd kring hur det är att vara lärare idag och vad som behövs för att lärarrollen ska utvecklas framåt. Tack Lärarstiftelsen och Lärarförbundet!

Skolan på bilden är Folkskolan i Snöstorp, Halland. Bilden är tagen ca 1885.

Foto: Okänd, Licensierad av Kungliga Biblioteket under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Jorge Galvez Paz, Cecilia Henriksson, Pontus Edmar, Karin Berg och Jacob Möllstam

 

Intervjuavsnitt nummer elva är ett samtal med Jonas Monsén inspelat på Fryshuset i Stockholm i samband med ett panelsamtal om att folkskolan fyller 175 år i år. Ett perfekt tillfälle att stanna upp och se tillbaka och jämför sin egen yrkesvardag med historiska kollegor. Jonas var en av tre lärare som deltog i panelsamtalet som hölls på Waldemarsudde i Stockholm där utställningen ”En sagolik skola” just nu visas innan den under två år kommer turnera runt i landet. Samtalet handlar om lärarrollen förr, idag och i framtiden. Det har inte alltid funnits särskolor men det har sedan folkskolans införande funnits föreskrifter för hur vi ska möta elever som avviker från normer. Om detta och mycket annat pratar vi. 

Skolan på bilden är Fryshuset i Stockholm.

Foto:Jacob Möllstam. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg (soundcloud.com/svanteberg). Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Jonas Monsén, Karin Berg och Jacob Möllstam

Intervjuavsnitt nummer elva är ett samtal med Jonas Monsén inspelat på Fryshuset i Stockholm i samband med ett panelsamtal om att folkskolan fyller 175 år i år. Ett perfekt tillfälle att stanna upp och se tillbaka och jämför sin egen yrkesvardag med historiska kollegor. Jonas var en av tre lärare som deltog i panelsamtalet som hölls på Waldemarsudde i Stockholm där utställningen ”En sagolik skola” just nu visas innan den under två år kommer turnera runt i landet. Samtalet handlar om lärarrollen förr, idag och i framtiden. Det har inte alltid funnits särskolor men det har sedan folkskolans införande funnits föreskrifter för hur vi ska möta elever som avviker från normer. Om detta och mycket annat pratar vi. 

Avsnittet görs med stöd av Lärarförbundet och Lärarstiftelsen. Tack Lärarförbundet och Lärarstiftelsen!  Skolan på bilden är Fryshuset i Stockholm.

Foto:Jacob Möllstam. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg (soundcloud.com/svanteberg). Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Jonas Monsén, Karin Berg och Jacob Möllstam

Vi har alla varit med om det och har alla olika strategier att hantera det. När elever klagar över över saker i skolan. Ibland kan det vara enkelt att bemöta medan det andra gånger kan ställa till konflikter kring lojalitet. Hur balanserar man mellan att vara en solidarisk kollega och att inte sopa viktiga saker under mattan? Och måste det vara en individuell sak att ta ställning till eller finns det en organisatorisk dimension? Det diskuteras i avsnitt 91 av Skolsverige. Dessutom pratar vi om Pedagog Göteborg och statliga organisationsöversyner. Spännande!

Skolan på bilden är Fryshuset i Stockholm.

Foto: Jacob Möllstam. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Karin Berg och Jacob Möllstam

Vi har alla varit med om det och har alla olika strategier att hantera det. När elever klagar över över saker i skolan. Ibland kan det vara enkelt att bemöta medan det andra gånger kan ställa till konflikter kring lojalitet. Hur balanserar man mellan att vara en solidarisk kollega och att inte sopa viktiga saker under mattan? Och måste det vara en individuell sak att ta ställning till eller finns det en organisatorisk dimension? Det diskuteras i avsnitt 91 av Skolsverige. Dessutom pratar vi om Pedagog Göteborg och statliga organisationsöversyner. Spännande!

Skolan på bilden är Fryshuset i Stockholm.

Foto: Jacob Möllstam. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Karin Berg och Jacob Möllstam

Vi vet att den enskilt viktigaste faktorn för skolframgång är föräldrarnas utbildningsbakgrund. VI kan tycka vad vi vill om det med och förmodligen borde vi med anledning av det fundera över skolans kompensatoriska uppdrag, men faktum är att det ändå är så. Därför borde vi vara måna om föräldrars engagemang i skolan. Samtidigt ser vi allt oftare situationer där föräldrar ställer orimligt höga krav inom områden som de inte nödvändigtvis borde ha inflytande kring. När det blir riktigt dåligt riskerar det att bli ett arbetsmiljöproblem som till sist får lärare att tappa sugen för skolan och läraryrket. Så vad är egentligen rollen för föräldrar i dagens skola?

Skolan på bilden var förut Norra Latin i Stockholm.

Foto: Jacob Möllstam. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Musik: Svante Berg. Licensierad under CC BY-SA 3.0.
Medverkande: Karin Berg och Jacob Möllstam